fredag 28 april 2017

Jag är så jäkla stolt

Jag validerade just mina ord för Camp NaNoWriMo. 5040 ord har jag lyckats skrapa ihop under april månad. 5000 var mitt mål. Jag är så otroligt stolt. Jag började gråta när jag klickade på "Validate project" och fick mitt diplom.

5000 ord är inte mycket. Speciellt inte när det gäller en hel roman. Men för mig är det mycket. För mig betyder det allt att jag klarade mitt mål jag satte upp för en månad sedan.

När jag inte mår bra kan jag inte skriva. Jag har inte mått speciellt bra alls de senaste 1,5 åren. Det vill säga, jag har haft jättesvårt med skrivandet under en väldigt lång tid. Men nu börjar det gå framåt. Jag tar myrsteg, men det är steg. Det är större steg än jag tog för ett halvår sen. Och jag är så stolt.


Nej, mitt projekt har inget namn än, haha... Men jag är i alla fall över 20.000 ord in nu, titta på mätaren till höger!



Oros-dagbok

Men min psykolog pratar jag mycket om min ångest, panikångest och sociala fobi. Om saker jag oroar mig för.

Jag kan oroa mig för saker som ska ske långt in i framtiden. Exempelvis ska jag om två månader åka tåg 90 mil ensam med hunden eftersom min sambo jobbar. Det oroar jag mig för. Och har ångest. Och mår dåligt. Men varför?

Min psykolog gav mig i läxa att börja föra oros-dagbok. Varje dag får jag 10-20 minuter på mig att oroa mig. Då skriver jag ner allt jag oroar mig för i min oros-dagbok. Det behöver inte vara sammanhängande. Det kan se ut lite hur som helst. Några tankar här, ett fragment där. Tanken är att jag ska skriva av mig allt då, och sen lägga oron åt sidan resten av dagen. Det är skitsvårt.
Jag försöker att skriva varje dag, men det är inte alltid jag kommer ihåg det eller har tid. Jag vill inte skriva för sent in på kvällen för då är jag rädd att oron ska följa med mig in i sömnen och jag sover dåligt.
Jag ska sätta mig nu och skriva lite. Tampas med mina demoner. Hoppas det funkar!


En bild från häromdagen när jag skrev på café med två av mina klasskamrater

söndag 23 april 2017

Essä

Vi har fått i uppgift att skriva en essä. Jag har bara skrivit en essä tidigare, och då visste jag inte riktigt vad jag sysslade med (fast min lärare sa att jag gjort ett mycket bra jobb??). Den gången hade jag även tre texter att utgå ifrån, dvs jag visste vad essän skulle handla om.

Det vet jag inte nu.

De flesta av uppgifterna vi får på Författarskolan är fria. Vi får några riktlinjer, som tex att vi ska skriva på ett visst sätt eller i en viss stil, men annars är det nästan helt fritt vad vi får skriva om. Det är både bra och dåligt. Just nu tycker jag att det är dåligt, men det är för att jag egentligen inte har en aning om hur en skriver en essä. Jag vet knappt vad en essä egentligen är.

Jag har sen i tisdags, då vi fick uppgiften, suttit och försökt komma på ett ämne. Jag har såklart bara gjort det lite halvhjärtat, men nu börjar jag bli rädd att jag ska glömma bort den ju närmare inlämningsdatumet jag kommer. Så jag ska sätta mig och googla. Vad en nu googlar på för att komma på hur en essä kommer till.


Så här såg jag ut min första dag på Författarskolan! Jag var jättenervös!


måndag 17 april 2017

Wow! Jag har en blogg!

Hej alla mina icke-läsare!

Jag har bestämt mig för att ta tag i denna blogg på riktigt nu (haha, lycka till, Anna!). Har börjat känna att jag vill skriva av mig lite om mitt skrivande. I takt med att jag jobbar med mig själv och mitt eget mående, kommer även inspirationen tillbaka.

Jag har börjat gå till en psykolog. Vi träffs just nu en gång i veckan, och hittills har jag varit där tre gånger. Det är ganska skönt, och hjälper nog bättre än vad jag trodde. Jag är stolt över mig själv över att jag äntligen tagit tag i mitt mående.

På tal om mående. Fick veta i januari att jag har extrem B12-brist, så de senaste månaderna har bestått av injektioner, provtagningar och tabletter. Plus en gastroskopi på det på grund av misstanke om att jag har en "sjukdom" (vet helt ärligt inte vad det kallas) som gör att kroppen inte kan tillgodogöra sig vitaminet. Ska göra ny provtagning igen om ca 5 veckor, och får förhoppningsvis svar på gastroskopin snart också. Så det har påverkat mig rätt mycket, men jag håller modet uppe!

Jag har också börjat gymma, och vad jag älskar det! Och jag märker att jag mår så himla mycket bättre sen jag började!

Skrivandet har det gått riktigt segt med. I november var det NaNoWriMo, då fick jag en hel del skrivet, men sen dess har det mer eller mindre stått still. Fick ihop ca 10 sidor till min handledare på författarskolan att lämna in i januari, och sen dess har jag skrivit kanske 10 till. Det mesta är tack vare gammalt material som jag skrivit om. Men nu börjar det lossna. Nu under april är det Camp NaNoWriMo, vilket gjorde mig taggad på att faktiskt ta tag i det. Sen har jag satt ett dagligt skrivmål, och det är ett riktigt lågt ett. 50 ord om dagen. Det är nästan ingenting, och just därför skriver jag också minst 50 ord om dagen. Sen jag började med det skriver jag varje dag, innan skrev jag en gång varannan vecka ungefär. Just nu behöver jag mitt låga mål.
Mitt mål för Camp NaNo är 5000 ord. Jag är just nu uppe i 2163! Jag har 13 dagar på mig att nå mitt mål. Jag ska inte ta ut något i förskott, men än så länge känns det bra. Det känns bra att våga sätta låga mål. Jag har alltid satt för höga mål och ställt för höga krav på mig själv vilket bara resulterat i att jag inte skrivit någonting. Det här känns mycket bättre.


Det var en väldigt lång update, men vafan. Jag har ju bara ett inlägg sen tidigare, något måste jag ju fylla ut bloggen med!

Här kommer en bild på mig och min hund.